Benskörhet osteoporos – symptom, behandling och förebyggande

benskörhet osteoporos

Benskörhet, eller osteoporos, är en sjukdom som blir allt vanligare i Sverige. Det har blivit en folksjukdom som allt fler beräknas att någon gång drabbas av. Men hur märker man att man fått eller riskerar att drabbas av osteoporos? Och vad kan man göra för att förebygga benskörhet redan innan man drabbas?

En orsak till ökningen av osteoporos benskörhet är att vi har en befolkning som blir allt äldre. Det är också en sjukdom som är kopplad till vår kost, speciellt intaget av D-vitamin och kalcium. Fysisk aktivitet och rökning är två andra saker som kopplas till benskörhet. Det är en sjukdomar som är mycket vanligare hos kvinnor än hos män, bl a till följd av det som händer med könshormonet östrogen under klimakteriet.

d vitamin förpackning  

Vad är osteoporos benskörhet?

Vi börjar från början: vad är egentligen osteoporos? Osteoporos definieras som en skelettsjukdom som kännetecknas av låg bentäthet och försvagad benvävnad. Diagnosen ställs efter mätningar av bentätheten.

Det som händer i kroppen är att balansen av ben som byggs upp och bryts ned rubbas. Skelettet har vanligtvis processer där ben bildas och bryts ned i ungefär samma takt. Det anpassas även efter de krav det utsätts för. När denna balans rubbas bryts skelettet ned snabbare än det byggs upp. Då minskar bentätheten, vilket kan leda till osteoporos.

Skelettets ombyggnad sköts av hormoner, som t ex bisköldkörtelhormon och könshormon. Processen påverkas också av mängden D-vitamin och kalcium i blodet. Det är lätt att tänka på skelettet och benen som något oföränderligt, men det är faktiskt levande vävnad som byts ut och ändras över tid.

Bentätheten är som bäst runt 20-årsåldern. Efter det börjar den långsamt minska. Takten ökar när man når en hög ålder. Detta är dock något som vi själva kan påverka, vilket du kan lära dig mer om längre fram i denna artikel.

Orsaken att osteoporos är ett stort problem är framför allt att det leder till frakturer och andra skador hos många av de drabbade. Det är en tyst sjukdom, på det sättet att många äldre kan ha låg bentäthet utan att märka av det. Oftast märker man inte av sin benskörhet förrän en fraktur eller kotkompression uppstår.

Primär och sekundär osteoporos

Osteoporos brukar delas in i primär och sekundär osteoporos. Primär osteoporos orsakas av åldrande, klimakteriet och livsstil. Sekundär osteoporos är kopplat till underliggande sjukdomar. Det kan också uppstå till följd av läkemedelsbehandling.

Osteoporos-symtom

Benskörhet visar sig framför allt genom att det blir lättare att få frakturer. De allra flesta gångerna märker inte att man har osteoporos förrän en fraktur uppstår. Några av de vanligaste benbrotten vid benskörhet sker i handleder, höfter, ryggkotor eller överarmar. Ett vanligt tecken är också att frakturerna uppstår i situationer vars kraft inte vanligtvis brukar leda till benbrott.

Ett annat osteoporossymtom är så kallade kotkompressioner. När en kotkompression uppstår pressas dina ryggkotor samman. Detta händer när benen i ryggkotorna pressas ihop. Kotkompressioner är inte farligt, men det kan vara smärtsamt. Minskad kroppslängd är ett tecken på att kotorna tryckts ihop.

Orsaker till osteoporos benskörhet

Osteoporos är en sjukdom där många olika orsaker kan samspela. Några av dem är:

  • Hög ålder
  • Tidigare fraktur
  • Förälder med fraktur
  • Rökning
  • Tidig ingång i klimakteriet
  • Låg fysisk aktivitet
  • Låg kroppsvikt
  • Brist på kalcium och/eller D-vitamin
  • Långvarig kortisonbehandling
  • Bensodiazepiner, sömnmedel eller SSRI-läkemedel
  • Stor alkoholkonsumtion under lång tid
  • Underliggande sjukdomar

Hög ålder

Osteoporos är ovanligt före 55 års ålder. De flesta har en någorlunda bibehållen bentäthet tills de når 50-årsåldern. I takt med att man blir äldre ökar risken att drabbas av osteoporos. Även fallrisken ökar, vilket är en vanlig orsak till frakturer.

Tidigare benbrott

Ett tidigare benbrott på grund av osteoporos fördubblar risken för att drabbas igen. Om man har fått flera frakturer ökar risken markant. Ett flertal kotkompression ökar risken för nya kompressioner mångfaldigt.

Ärftlighet

Benskörhet är ärftligt. Kvinnor med en mor som haft en osteoporosfraktur har, jämfört med andra kvinnor, dubbelt så stor risk att själv drabbas. Om båda föräldrarna lidit av benskörhet mångdubblas risken.

Rökning

Rökning ökar risken att drabbas av osteoporos. Orsaken är att tobaksrök innehåller ämnen som har negativ effekt på benuppbyggnaden. Rökning kan även göra att klimakteriet börjar något tidigare, vilket i sin tur kan påverka risken att drabbas av benskörhet.

Klimakteriet

Bentätheten minskar snabbare hos kvinnor när de kommer in i klimakteriet, vilket är kopplat till det kvinnliga könshormonet östrogen. Detta är en av orsakerna att risken för att få en osteoporosfraktur är ungefär dubbelt så hög för kvinnor. Risken för att drabbas av benskörhet ökar om man tidigt kommer in klimakteriet.

Låg fysisk aktivitet

En stillasittande livsstil är något som är starkt kopplat till osteoporos. Olika former av träning och aktivitet har visat sig bevara bentätheten bättre när man blir äldre. Även fysisk aktivitet i vardagen som städning och trädgårdsarbete räknas.

Låg kroppsvikt

Låg kroppsvikt eller kraftiga viktnedgångar ökar risken för att drabbas av osteoporos. Ett BMI under 20 anses leda till att man har större risk att få frakturer. En faktor är att skelettet belastas mindre när man har en mycket låg kroppsvikt.

Brist på kalcium eller D-vitamin

Kalcium är en mineral som är viktig för att ha ett välmående skelett. Risken att få osteoporos ökar om man inte får i sig tillräckligt mycket kalcium. Upptaget av kalcium är dessutom beroende av att man får i sig tillräckligt mycket D-vitamin. D-vitaminbrist är ett växande problem i Sverige, och det är troligt att ökningen av osteoporos även är kopplat till detta.

Kortisonbehandling

De som behandlats med kortison i över tre månader räknas som en riskgrupp gällande benskörhet. I vissa fall kan behandling mot osteoporos sättas in vid högre bentäthet för att förebygga problem som kan uppkomma efter perioden med kortison.

Annan läkemedelsbehandling

Förutom kortison finns det även flera andra läkemedel som ökar risken för att drabbas av osteoporos. Bensodiazepiner, sömnmedel och SSRI-läkemedel är några exempel. Om man misstänks lida av osteoporos kan det vara bra att berätta för sin läkare om man tar eller har tagit någon av medicinerna.

Alkoholkonsumtion

Personer med hög alkoholkonsumtion har större risk för att få benskörhet. Måttlig konsumtion anses inte alls påverka på samma sätt. Alkoholmissbruk ökar dessutom risken för fallolyckor, en vanlig källa till osteoporosrelaterade frakturer.

Underliggande sjukdomar

Några underliggande sjukdomar som kan öka risken för att drabbas av osteoporos är:

  • Ledgångsreumatism
  • Glutenintolerans
  • Anorexi
  • Olika sköldkörtelsjukdomar

Förebygga benskörhet

Ett att de bästa sätten att förebygga benskörhet är att äta en varierad kost. Kalcium och D-vitamin är de ämnen som är viktigast för att ha ett starkt skelett. En annan viktig del är att hålla sig fysiskt aktiv.

Kalcium

Mineralen kalcium är det viktigaste näringsämnet för att ha ett starkt skelett. Människokroppen består av kalcium till ungefär 1-2 procent. Nästan allt kalcium finns i våra ben och tänder. Ett lågt intag av kalcium från kosten ökar risken för att senare drabbas av osteoporos. Några livsmedel som är rika på kalcium är mejeriprodukter, spenat, ärtor, bönor och broccoli. Kroppens upptag av kalcium är beroende av att man får i sig tillräckligt med D-vitamin.

D-vitamin

D-vitamin behövs för att skelettet ska kunna tillgodogöra sig den viktiga mineralen kalcium. D-vitaminbrist är ett växande problem i Sverige och en bidragande faktor till att man utvecklar benskörhet. Majoriteten av det D-vitamin man får i sig kommer från solen.

Eftersom vi har långa vintrar blir det svårt att få i sig tillräckliga mängder. Det D-vitamin man får i sig under sommarmånaderna räcker oftast inte till. Om man har en specialkost kan det vara svårare att få i sig tillräckligt med D-vitamin. Om man vill vara säker på att få i sig ordentligt med D-vitamin kan ett kosttillskott kan vara en god idé.

D vitamin läs mer 

Träning och aktivitet

Motion är en annan viktig del av att förebygga osteoporos. Skelettet, musklerna, balansen och koordinationen är bara några av de saker i kroppen som får en boost av att röra sig. Promenader och annan utomhusaktivitet kan vara extra bra eftersom man även kan få i sig D-vitamin från solen. Om man tidigare råkat ut för en fraktur kan man få ett speciellt träningsprogram av en fysioterapeut.

Osteoporos benskörhet och mjölk

Benskörhet har traditionellt kopplats ihop med att dricka för lite mjölk. Få har undgått de många debatterna om mjölk, mejeriprodukter och laktos, och det finns väldigt många åsikter om ämnet. Vissa menar att laktos leder till inflammation och gör oss sjukare, medan andra menar att kopplingen mellan benskörhet och mjölk fortfarande är relevant.

Om man vill ha en kosthållning för att undvika osteoporos är det troligen bäst att hitta en mellanväg. Kalcium och D-vitamin finns i många olika livsmedel, och man kan dessutom komplettera det man äter med kosttillskott.

Utredning av osteoporos benskörhet

En utredning vid misstänkt osteoporos innehåller några av dessa delar:

  • FRAX
  • Allmän kroppsundersökning
  • Bentäthetsundersökning
  • Blodprover

FRAX

FRAX är ett formulär som beräknar risken för att råka ut frakturer inom 10 år. Det utgår från faktorer som t ex ålder, kön, frakturhistorik, läkemedel och livsstil. FRAX slår sedan samman dess värden för att göra en uppskattning av frakturrisken. FRAX-värdet är ett bra sätt för vården att ta hand om potentiella osteoporospatienter innan en fraktur uppstått.

Allmän kroppsundersökning

Vanligen görs en allmän kroppsundersökning. Som en del av den tittar läkaren på ryggen och kroppens rörlighet. Vid oklara problem med ryggen kan den behöva undersökas ytterligare, eftersom det kan tyda på kotkompressioner. Kroppundersökningen kan också vara ett sätt att hitta underliggande sjukdomar som lett till benskörheten.

Bentäthetsundersökning

För att ställa diagnosen osteoporos görs en bentäthetsmätning i höft och ländrygg. Bentäthetsundersökningen görs med så kallad DEXA-teknik. DEXA är en maskin som utvärderar bentätheten genom att röntga med låg kraft. DEXA-mätning kan även utföras för att undersöka riskpatienter eller de som ska få en medicin som påverkar bentätheten.

Mätvärdet från DEXA-maskinen jämförs med ett referensvärde som kallas för t-score. Om man har ett värde som understiger t-score med mer än viss marginal får man diagnosen osteoporos.

Blodprover

Osteoporos kan ibland vara ett tecken på andra sjukdomar eller en biverkning av läkemedel. Därför tas det ofta blodprover för att utesluta underliggande faktorer.

Osteoporosbehandling (benskörhet-behandling)

Osteoporosbehandling består ofta av en kombination av läkemedel, träning och livsstilsanpassning. Syftet med en benskörhet-behandling är att försöka undvika nya frakturer genom att öka bentätheten och minska risken för fall.

Läkemedel

Läkemedelsbehandling av osteoporos benskörhet består av mediciner som stärker skelettet och sänker risken för benbrott. Läkemedlen brukar innehålla kalcium och D-vitamin. Kalcium bygger upp skelettet samtidigt som D-vitamin ökar förmågan att ta upp det kalcium man får i sig. Dessa läkemedel kombineras med så kallade bisfofonater som motverkar bennedbrytning.

Osteoporos och träning

När man har osteoporos brukar man rekommenderas olika former av träning. Styrketräning som belastar skelettet syftar till att öka bentätheten, minska risk för fall och förbättra allmänhälsan. Det är vanligt att rekommenderas balansträning för att minska risken för fall och frakturer.  Träningsmängderna och träningsmetoderna behöver anpassas efter förutsättningarna.

Vissa gånger sätts individuella träningsprogram ihop, t ex med kombinationer av styrketräning, balansträning och promenader. Studier har visat att sex månaders träning resulterar i ökad bentäthet hos både kvinnor och män med osteoporos.

En orsak att träning hjälper så pass mycket vid osteoporos är att det både kan stärka skelettet och leda till ökad balans. Det blir alltså något som både motverkar benskörheten och minskar risken för att ramla och få en fraktur.

Säkra hemmiljön

Eftersom osteoporosfrakturer ofta uppstår vid fall är det viktigt att skapa en säker hemmiljö. Det kan handla om att ta bort onödiga hinder och saker som kan vara i vägen. Anti-halktejp kan monteras på platser där man riskerar att falla. Bra belysning som varken är för mörk eller bländar är också viktigt. Man bör undvika att klättra upp bord och stolar för att t ex hämta ned saker eller byta glödlampor.

Livsstilsfaktorer

En ytterligare åtgärd vid osteoporos benskörhet är att försöka förändra sin livsstil. Rökning är en vanlig bidragande orsak. Därför kan ett rökstopp kan ha stor positiv effekt. En mer hälsosam kosthållning och minskad alkoholkonsumtion kan också hjälpa.

Vitalplus – kosttillskott med D-vitamin

D-vitamin är ett vitamin som samverkar med kalcium för att upprätthålla ett starkt skelett. Eftersom det kan svårt att få i sig tillräckligt med D-vitamin från solen och kosten kan det vara bra att ta ett kosttillskott. Vitalplus kosttillskott med D-vitamin tillverkas i Sverige av certifierade läkemedelsföretag. Det innebär att kraven är lika höga som vid framställning av läkemedel.