Stärka immunförsvaret
Publicerad 2020-04-20
Det finns flera olika sätt att stärka immunförsvaret. Ett välfungerande immunförsvar skyddar mot infektioner från bakterier och virus. Att stärka sitt immunförsvar skyddar även mot andra främmande ämnen som kan vara dåliga för kroppen. Immunförsvaret kallas ibland även för immunsystemet eller det inre försvaret.
Många förknippar immunförsvaret med att klara sig igenom perioder då många är förkylda eller har influensa. Det finns de som använder allt från vetenskapligt bevisade metoder till klassiska huskurer. Att stärka sitt immunförsvar har blivit ännu mer aktuellt efter coronaviruset. Här kan du lära om hur immunförsvaret fungerar och hur du kan stärka det.
Hur fungerar en människas immunförsvar?
Människokroppen utsätts hela tiden för en mängd olika organismer som vill ta sig in. Kroppen har flera olika sätt att försvara sig mot skadliga inkräktare. Man brukar dela in försvaret i det yttre och inre försvaret.
Ett välfungerande immunförsvar börjar byggas upp redan när vi föds. Immunförsvaret triggas omedelbart av de organismer som det möts av utanför livmodern. Det blir starkare och starkare över tid när vi kommer i kontakt med olika bakterier och virus och bildar antikroppar.
Att komma i kontakt med olika organismer är en del av att stärka immunförsvaret när man växer. Av denna orsak är det inte så konstigt att små barn verkar ha olika infektioner nästan hela tiden.
Det yttre försvaret är kroppens första skyddsbarriär
Innan bakterier och virus når de som vi kallar för immunförsvaret möts de av det som kallas för det yttre försvaret. Huden är det första yttre försvaret. Hudens uppgift är att vara ett skyddande lager. Även tårarna och saliven, som innehåller bakteriedödande ämnen, räknas till det yttre försvaret. Saltsyran som finns i magsäcken är ett liknande bakteriedödande skydd.
På flera platser i kroppen finns det även slemhinnor med hår som fångar upp potentiellt skadliga partiklar. Näshålans väggar är t ex täckta av slemhinna med små hår för att skydda mot partiklar i inandningsluften. Slemhinnorna i luftstrupen och luftrören har flimmerhår med liknande uppgifter.
Det inre försvaret – det vi kallar för immunförsvaret
Immunförsvaret (det inre försvaret) identifierar främmande ämnen som tar sig in i kroppen. Det är till för att ta hand om de organismer som lyckas ta sig igenom det yttre försvaret.
Immunförsvaret handlar väldigt mycket om de vita blodkroppar som har som uppgift att försvara kroppen. Vita blodkroppar bildas i benmärgen och är celler som är specialiserade på att bekämpa skadliga organismer.
Det finns även så kallade epitelceller i kroppens vävnad som kan reagera på infektioner och signalera till immunförsvaret. Immunförsvaret reagerar sedan på signalen genom att skicka celler med uppgift att ge sig på de skadliga cellerna som kommit in i kroppen.
Feber är en vanlig reaktion från immunförsvaret.
Några beståndsdelar i det inre försvaret är:
• Inflammation
• Antikroppar
• T-celler (T-lymfocyter)
• Storätande celler (makrofager)
Inflammation
Inflammation är en av immunförsvarets försvarsreaktioner. Man kan t ex få inflammation som en effekt av infektioner, yttre skador och inre skador. En inflammation kan märkas genom rodnad, stigande temperatur, svullnad eller smärta.
En inflammation uppstår när immunförsvaret reagerar genom att skicka ut olika kemiska ämnen. Blod strömmar sedan genom vävnaden. Vätskeansamlingen i det inflammerade området gör det kan svullna upp.
Antikroppar
Antikroppar är en annan del av immunförsvaret. De är proteiner som har som syfte att bekämpa en del främmande ämnen. Antikroppar skapas av en sorts vita blodkroppar som heter B-celler (B-lymfocyter). B-cellerna fungerar genom att bilda olika proteiner.
Om den kommer i kontakt med ett främmande protein, t ex en bakterier eller ett virus, som visar sig kunna vara skadligt reagerar dem genom att försöka bilda antikroppar. Det finns många olika typer av B-celler. B-celler utvecklar ett minne som kommer ihåg tidigare inkräktare som det bildats antikroppar mot. När immunförsvaret kommer ihåg t ex ett bakterier eller virus från en tidigare infektion kan det snabbt komma igång att skapa nya antikroppar.
T-celler (T-lymfocyter)
T-celler (T-lymfocyter) är en typ av viktiga vita blodkroppar som försvarar kroppen. T-cellerna samverkar med B-cellerna för att försvara kroppen. Några exempel på T-celler är mördarceller och hjälparceller. Mördarceller är en typ av celler som dödar andra celler genom att injicera gift. De kan t ex döda cancerceller och celler som har infekterats av virus. Precis som B-cellerna har T-cellerna minne av tidigare inkräktare i kroppen.
Storätande celler (makrofager)
Storätande celler, eller makrofager, är en annan typ av vita blodkroppar. Likt mördarceller attackerar storätande celler andra celler och mikroorganismer. Skillnaden är precis som det låter; storätande celler dödar andra celler och organismer genom att äta upp dem. Makrofager har dock inte ett växande minne på samma sätt som B-cellerna och T-cellerna. Däremot känner de igen vissa främmande ämnen som kan vara skadliga för kroppen.
”Immunförsvaret sitter i tarmen”
Det finns många som gör kopplingar mellan immunförsvaret och det som händer i våra tarmar. Bakteriefloran i mag-tarmkanalen (mikrobiota) har visat sig ha betydelse för vår hälsa. Forskningen i området pågår och i framtiden lär vi veta mer om hur mycket immunförsvaret påverkas av tarmfloran.
Uppfattningen hos de som ser kopplingen är att ohälsosam kost med mycket mättat fett och socker skulle kunna påverka mag-tarmkanalen negativt. En bättre kost med mer vitaminer och mineraler skulle alltså kunna stärka immunförsvaret.
Dåligt eller nedsatt immunförsvar
Det finns de som har dåligt eller nedsatt immunförsvar och därför har det svårare att bekämpa t ex bakterier och virus som når kroppen. Orsaken är ofta underliggande sjukdomar eller olika typer av medicinska behandlingar.
Ett vanligt problem med immunsystemet är så kallade autoimmuna sjukdomar. En autoimmun sjukdom innebär att kroppen av någon orsak angriper sig själv. Immunförsvaret uppfattar ofarliga ämnen som inkräktare och bekämpar det. Några exempel på autoimmuna sjukdomar är celiaki (glutenintolerans), reumatoid artrit och Addisons sjukdom. Orsakerna till autoimmuna sjukdomar är inte klarlagda, men det är något som vetenskapen jobbar hårt på att lösa.
Det finns också vissa sjukdomar som innebär att man har ett sämre immunförsvar. Andningsrelaterade besvär som allergi, astma och KOL är några vanliga exempel. Människor som lider av dem har ofta ökad risk för att drabbas av infektioner.
Vissa cancerbehandlingar som t ex benmärgstransplantationer och stamcellstransplantationer kan försämra immunförsvaret. Orsaken är att behandlingarna dödar vita blodkroppar och därför förstör immunförsvarets minne.
Vaccinationer – ett sätt att tidigt stärka immunförsvaret
De vaccinationer man får är ett sätt att stärka vårt immunförsvar. Vaccin exponerar immunförsvaret för sjukdomar så att det direkt lär sig bekämpa dem och gör oss immuna. Det finns inte vaccinationer mot alla skadliga sjukdomar, men idag får vi t ex vaccin mot många av de farligaste infektionssjukdomarna. Detta har gjort att sjukdomar som mässling och röda hund blivit mycket ovanliga i Sverige.
Stärka immunförsvaret med mat
En hälsosam och varierad kost är ett bra sätt att boosta immunförsvaret. Frukt och grönt med mycket vitaminer och mineraler associeras ofta med ett starkt immunförsvar. Några exempel är apelsiner, citroner, vitlök, broccoli och grönkål.
Oftast handlar det om livsmedel som innehåller stora mängder B-vitamin eller C-vitamin. Även mineraler som zink, järn, magnesium och kalcium kan stärka immunförsvaret. Ibland missar man dock att få i sig lika mycket som rekommenderat. Frukt och grönt kan ofta bli ersatt med andra, mindre hälsosamma, livsmedel.
Sömn och stress påverkar vårt immunsystem
Det finns fler saker att tänka på för att ge sitt immunsystem goda möjlighet att bekämpa virus och bakterier. Ett mer hälsosamt vardagsliv utöver kosten kan hjälpa. Lagom mycket sömn av hög kvalitet stärker immunförsvaret. Att undvika stress är en annan sak som kan ha positiv effekt. Som man så ofta brukar säga handlar det om att ta hand om sig själv och på det sättet stärka immunförsvaret.
Går det att boosta immunförsvaret med träning?
Många tror att träning stärker immunförsvaret, och visst är det troligen så. Det finns forskning som visar att regelbunden fysisk aktivitet har positiv påverkan. Träning har visat sig ha allra störst effekt på NK-cellerna, kroppens första svar mot infektioner. Fynden lutar åt att regelbunden aktivitet under längre tid har mest positiv effekt på immunförsvaret.
Stärka immunförsvaret med kosttillskott
Om man vill komplettera de vitaminer och mineraler man får i sig från det man äter kan man ta ett kosttillskott. Ett kosttillskott kan vara en extra försäkran om att man får sig all den näring man behöver för att ha ett starkt immunförsvar.
Det finns olika typer av kosttillskott med de flesta olika vitaminer och mineraler. Alla kosttillskott är dock inte lika bra. Mängden av näringsämnet kan variera, likaså kvaliteten. Vitaminer och mineraler kan dessutom komma från olika källor som varierar i effekt. Det är viktigt att köpa sina kosttillskott från en etablerad och pålitlig aktör med höga kvalitetskrav.
Vitalplus – säkra kosttillskott av hög kvalitet
Vitalplus har ett kosttillskott med omega-3, en fettsyra som bland annat påverkar regleringen av vårt immunförsvar. Omega-3 bidrar till ett starkt immunförsvar och minskar risken för inflammation. Omega-3 är dessutom ett ämne som en del grupper har ett för lågt intag av.
Det finns även kosttillskott med D-vitamin, ett av de vanligaste vitaminerna att ha brist på i Sverige. Stora delar av det D-vitamin vi får i oss kommer från solens strålning. Vitaminet kan lagras, men det är sällan det vi fått i oss under den ljusare delen av året räcker till under Sveriges långa vintrar.
Kosttillskotten från Vitalplus är Sverigetillverkade och görs av certificerade läkemedelsföretag. Våra kosttillskott genomgår alltså de höga krav som ställs på läkemedel. Du som kund kan lita på att de håller högsta nivå gällande kvalitet och säkerhet.
Författare: Stefan Nordström, medicinsk skribent och expert inom kost, hälsa och träning.
Uppdaterad: 2022-10-17
Källor: