Stelhet är ofta en signal
Stelhet och ledvärk förknippas ofta med skador eller åldrande. Men forskning visar att många besvär i leder snarare handlar om hur kroppen reagerar på belastning, rörelse och återhämtning över tid.
Leder är inte passiva strukturer. De är levande vävnad som ständigt anpassar sig efter hur de används. När leder börjar kännas är det därför ofta kroppens sätt att signalera att balansen mellan belastning och återhämtning behöver justeras.
Leder reagerar på hur belastning fördelas
Leder är beroende av rörelse för att fungera. Rörelse hjälper till att transportera näring till brosket och håller leden smidig. Samtidigt är leder känsliga för ensidig belastning eller långvarig stillhet.
När samma rörelser upprepas under lång tid, eller när kroppen belastas på ett ojämnt sätt, kan det skapa irritation i leden och upplevas som stelhet eller värk. Stelhet betyder alltså inte alltid att leden används för mycket - ibland betyder det att den används för ensidigt eller för lite variation.
Vad kan hjälpa?
- Att variera rörelser i vardagen, till exempel växla mellan sittande, stående och promenader.
- Att lägga in korta rörelsepauser under stillasittande arbete.
- Att komplettera repetitiva aktiviteter med rörlighetsträning.
Leder behöver cirkulation - därför känns de ofta stelare efter vila
Brosket i leder saknar egen blodförsörjning och får näring via rörelse. När leden inte används under en längre stund kan vätskeutbytet minska, vilket gör att leder kan kännas stelare efter vila eller på morgonen.
Vad kan hjälpa?
- Mjuk rörelse direkt på morgonen, exempelvis stretch eller kort promenad.
- Att starta träning gradvis istället för direkt belastning.
- Att hålla kroppen varm, eftersom värme kan öka cirkulationen i vävnader.
Återhämtning påverkar ledkomfort mer än många tror
Leder belastas under rörelse, men repareras framför allt under vila och sömn. När kroppen inte får tillräcklig återhämtning kan vävnader bli mer känsliga för belastning, vilket kan bidra till stelhet och värk. Stress påverkar också inflammationsprocesser i kroppen, vilket kan göra leder mer reaktiva. Ledvärk handlar ibland mindre om hur mycket kroppen används - och mer om hur bra den hinner återhämta sig.
Vad kan hjälpa?
- Regelbunden sömn som ger kroppen möjlighet att reparera vävnad.
- Att variera intensiteten i fysisk aktivitet under veckan.
- Att planera återhämtning lika medvetet som rörelse.
Ledbesvär sitter inte alltid i leden - ibland börjar de i musklernas stöd runt den
Muskler stabiliserar leder och hjälper till att fördela belastning. När muskler runt en led är svagare eller obalanserade kan leden få ta mer belastning än den är byggd för, vilket kan bidra till obehag.
Vad kan hjälpa?
- Styrketräning som fokuserar på stabilitet runt höfter, knän, axlar och rygg.
- Att träna både styrka och rörlighet för bättre belastningsfördelning.
- Att öka belastning gradvis när man börjar ny träning.
Leder är byggda för att användas, men de mår bäst när belastning och återhämtning samspelar. När stelhet eller värk uppstår kan det vara kroppens sätt att visa att något i balansen behöver justeras. Genom att lyssna på de signalerna tidigt går det ofta att stödja kroppens egen anpassningsförmåga - på ett mer hållbart sätt.
Källor:
- Arthritis Foundation - Joint stiffness and causes
https://www.arthritis.org/health-wellness/about-arthritis/understanding-arthritis/why-joints-get-stiff - Mayo Clinic - Exercise and joint health
https://www.mayoclinic.org/healthy-lifestyle/fitness/in-depth/exercise/art-20048389 - NIH - Joint structure and cartilage nutrition
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK507908/ - Cleveland Clinic - Joint pain causes and management
https://my.clevelandclinic.org/health/symptoms/17577-joint-pain